feministens.blogg.se -

Dåligt att vara feminist?!

Detta inlägget skrivs för att jag tjuvlyssnade på ett samtal mellan en mamma och (trolgtvis) hennes dotter på ett fik i fredags. Det började med jag hörde dottern säga "Jag vill att kvinnor ska lika rättigheter som män och få betydelse i samhället MEN jag är inte feminist". Hon menar alltså att kalla sig 'feminisnist' är dåligt, med tanke på att det hon sa var feministiska taknar?

Att feminister assosieras med våldsamma behårade djuriska kvinnor som är ute efter att slåss och göra uppror på demostrationer kan vi se i nästan varje gammal film eller tvserie. Att de demostrerar för kvinnliga rättigheter och jämställdhet bland könen framgår nästan aldrig eftersom karaktärerna antingen görs överdrivna, extrema eller galna. Vi tar några uppenbara exempel:

I Powerpuff Pinglorna, som var mycket populärt bland nittiotalisterna i de tidiga 00-åren. Femme Fatale presenterar sig som bankrånare i trejde säsongen år 2001, som vi direkt kan se klär sig i den kvinnliga symbolen både på dräkt och vapen. Det är oundvikligt att hon ska framstå som en feminist.

Under avsnittets gång förklarar Femme Fatale för de tre flickorna att hon rånar bakerna på grund av bristen på kvinnliga ansikten på pengarna och får dem sedan att tro alla män är i konspiration emot kvinnor och dem personligen. Skaparna av serien gjorde en pefekt liten värld, där flickorna och pojkarna kunde samsas och leka tillsammans på skolgården och där förtryck och könsskillnader inte existerade, så att flickorna skulle se det som INTE fanns. Alltså vill skaparna med det visa oss 1. världen är jättebra som den är 2. sexism existerar inte och 3. feminsiter är galna argsinta kvinnor som hatar män (och rånar banker såklart).

Senare i episoden skäller flickorna ut både sin far, som ber dem städa sitt rum, och Presidenten som vill ha hjälp. Att kvinnor har överväldigande ansvar i hushåll så som i diskning, matlagning och städning och blir pressade att prestera är ingen nyhet, för så är det faktiskt, även idag.

På PowerPuff-Wiki står det: "It's never stated why Femme Fatale hates men so much. One theory is that she was badly mistreated by some male figure in her life, and it caused her great emotional discomfort."

Det framgår med andra ord aldrig varför Femme Fatale ogillar män och teorin är baserad på att hon behandlades dåligt av en man tidigare i henne liv. Vilket jag tror kan vara fullt möjligt med tanke på vad män tror sig ha rätten till.

Ännu ett exempel finns i Verinoca Mars, en tv-serie som sändes nattetid på 6:an för ungefär ett år sedan, jag tittar inte längre så jag vet faktiskt inte. Hur som helst, Veronica och hennes vänner krashar/får benisinstopp/någon drastisk händelse så de blev tvungna att stanna vid en skola. Där stöter de på ett gäng feminister, som stöter bort Veronica (för att skapa en så dålig första bild av feminister som möjligt naturligtvis). Under flera episoder händer en serie våldtäkter som går runt i skolans campus. Då håller feministerna demonstrationer och erbjuder sig frivilligt att köra hem unga kvinnor för deras säkerhet. Allt det de tar upp är viktiga, logiska och rationella argument, men dess betydelse försvinner med tiden då producenterna avvisar feministerna och gör de till manshatare som oprovocerat attackerar rektorn med ägg sittandes i sin bil på parkeringen... Situationen går så extremt överstyr när de ska fejka en våldtäkt, BARA för att beskylla den manliga studentkåren. Kvinnor som ljuger om att ha blivit sexuellt utnyttjade är en vansinnigt överanvänd myt. Jag tror inte någon kvinna i allmänhet vill gå igenom den sociala skammen av att bekänna sexuellt ofredande för en småsint, personlig hämnds skull.

Ett annat exempel är när Rush Limbaugh (populär tv-host i USA) på 1990-talet började använda termen "feminazi", (som är ett begrepp som används för att misskreditera och demonisera alla kvinnor som kämpar för jämställdhet), sade han att det beskrev "en viss typ av feminist" och att det fanns "förmodligen inte mer än 25 av dem." Men sedan dess har han använt termen allt oftare som en bredare förtal att attackera feminister, pro-val aktivister och progressiva kvinnor. I "The Rush Limbaugh Show" den 19:de januari 2010 sade han öppet till miljoner tittare "...that Feminazis are ALL feminists" samt "They have been working for years for this end, to advance women and reducing men". Sanningen Rush är att alla feminister inte hatar män och vi tänker inte utrota män från planetens yta. Överraskad??????

På socialist.nu finns citat som kända personer har sagt genom åren, och på ”feminism” hittar vi: ”Jag-är-inte-feminist-men-syndromet är ett mentalt tillstånd hos kvinnor som upptäckt att sexismen existerar, att de lider av den, och att det är nödvändigt med feminism - eller något liknande fast helst med ett annat namn - men som ändå är rädda för att felaktigt bli uppfattade som sådana där fula, tråkiga, manshatande, dogmatiska, lesbiska så kallade feminister."

Otroligt pricksäkert beskrivet och tagen blir man. (och tack till @matildaprtz på twitter som visade mig den! U go girl!)

Så med detta vill jag säga: egentligen tror jag dottern bara vill ha avstånd från de extremistiska feministerna som syns i televisionsshows, filmer och serier. För det är inte dåligt att vara feminist och inte heller att kämpa för lika rättigheter mellan könen.

2012-12-30 @ 13:30:00 Permalink Allmänt Kommentarer (2) Trackbacks ()

Sexistiska bakslag och snedsteg

Dags att erkänna det jag gärna inte skriver eller berättar om. Hör och häpna: jag har inte alltid varit en med en feminist analys. I dagsläget händer det inte särskiljt ofta men det händer eftersom patriarkatet genomsyrar alla våra tankar och ibland kommer jag på mig själv med att tänka/säga något som är på riktigt korkat. Så såhär den tredje advent, tre dagar kvar till julaftonen jag inte vill uppleva och jordens undergång tänkte jag ta tillfället att bikta mig inför er. Snabb lista på några saker jag gjort som gynnat patriarkatet genom de året jag levt.

- Jag kom på mig själv söka bekräftelse hos killarna i min högstadieklass med att dra sexistiska skämt om att "kvinnorna ska vara i köket". Detta har påverkat mig genom min egen familj då det mest vart min mamma som lagat maten, men också från tv-reklamer och grupptryck. Acceptans från mansdominansen som ägde rum i skolans korridorer var nödvändig så vid åldern 13-15 spottade jag ut åsikter hejt och vilt för att få bli medbjuden till något livsmedelsbutik i närheten av killarna eftersom jag betraktats som "cool". Jag skyller inte på någon i min högstadieklass för mitt beteende eller dåvarande väldigt dumma åsikter.

- Jag har även haft Harry Potter som favoritfilm (EFTERSOM JAG INTE ORKAR LÄSA KLART LÅNGA BÖCKER OKEJ?!?) sedan första filmen släpptes. Som barn snart ungdom förstod man inte den patriarkala peppen. 1. Den glorifierar förhållanden mellan män till det maximala, Harry+Ron, Harry+Sirius, Harry+Hagrid, Harry+Dumbledore, men aldrig något starkt förhållande mellan två kvinnor? 2. Alla kvinnokaraktärer (som för övrigt är väldigt få) har EN egenskap. De är antingen plugghästar, moderliga, galna/skumma, sura eller snygga för männen att objektivera och tillfredställa blicken med. Det finns positiva sidor med men det enda jag kan komma på i skrivandets stund är att det faktiskt är en kvinna som skrivigt boken, MEN har fått dölja sitt namn i en förkortning, J. K.Rowling, för att utebliva sitt kön för konsumenterna bara på grund av att hon är kvinna.

Männan i fokus? Sammanträffande? Oavsätt om det är J.K själv som direkterat bilden eller inte visar den tydliga spår.

- Att jag konstant jämförde mig med andra tjejer, (detta då oftast med modeller olyckligtvis), sen jag var max 5 år gammal? Det var alltid "hon är finare än mig" "hon är smalare än mig" "hon får åka på det där" "hon har bättre betyg" osv etc i all oändlighet och vidare för jag jämförde verkligen med ungefär allt jag kunde. Försökte alltid hitta något som kunde nervärdera mig jämfört med de andra tjejerna. Sorgligt nog vet jag att jag inte är ensam om att ha gjort det. Så manstillvänt att nedvärdera sig själv av bilderna en sett från tidningar/tv/kataloger/två meters banderoller i Nordstan. Nu gör jag det inte lika mycket. Varje gång jag kommer på mig själv föröka nedvärdera en annan kvinna aldrig skakar jag genast av tanken och/eller bitchslappar jag mig själv mentalt och upprepar älska din medsyster, älska din medsyster, ÄLSKA HENNE.

- Lyssnat på och tyckt om Chris Brown. Men aldrig sedan han slog/försökte mörda Rihanna!!! Kommer till och med ihåg när jag citerade en av hans texter på min twitter och länkade låtar till andra tjejer som *kände* *relaterade*. Nu mår jag mest dåligt av tanken att han 1. fortfarande gör musik 2. når ut till en så enormt stor publik som han gör och 3. dejtar Rihanna. Skämtade på Internet att jag inte ville vara vän på fb med de som valt att gilla Chris där, men allt eftersom jag kommer på mig själv gå in på hans like-page och gnytt över att jag är vän med 2 styckena och genast tagit bort dem, har jag listat ut att jag inte skämtar. Många ser detta som ett omoget löjligt beteende jag började med sen ungefär ett år tillbaka, men jag kan inte låta bli att tycka de som köper/stödjer honom och våld mot kvinnor är en aning motbjudande.

- Har dessutom gjort sakar som att kommentera att "dator- och tvspel inte är för tjejer", att jag vill inte handla på killavdelningen eller något grönt blått svar, (tills mitt försök till make-over i sjuan så jag bara handlade på killavdelningen) och jag har även påpekat då och då för mina killkompisar att de inte fått måla naglarna eller använda sig av smink pga tjejigt. Dessa brutala åsikter har jag INTE LÄNGRE, är nästa tvärt emot nu. Gör vad fan du vill, ha på dig vad fan du vill, bara du är bekväm med dig själv!

Nu har jag kommit till den del i mitt liv då jag ska försöka driva en feministblogg och continue towars becomnig the samhällskritikern jag vill vara och hela tiden bli bättre på mina analyser! Så slutsatsen blir: det finns hopp för alla. Våga. Och kom ihåg: patriarkatet skadar allvarligt Dig och människor i din omgivning.

2012-12-21 @ 00:57:00 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()